Idag blev jag utmanad till att göra lite styrka varje kväll. CHALLENGE ACCEPTED. Jag och mitt ego, som tillsammans blivit kallade ”begåvningar” vad gäller kickboxning under vår långa, gedigna karriär (två terminer) utan vare sig tävlingar eller vidare regelbundenhet… (I ALLA FALL! jag och mitt ego) la oss ner på golvet. Redo att köra 3 set med 10 reps armhävningar. Med fem klappar och sånt. Ni vet, det vanliga.
Jag och mitt ego klarade inte tio reps på tå. Nej. Jag och mitt ego, vi lämnade faktiskt inte ens golvet. Inte heller då jag bestämde mig för att dumpa mitt ego (ett svårt men nödvändigt beslut, had to be done, sorry) tog jag mig upp från golvet. (FOREVER ALONE).
Så….med varken ego, stolthet eller armmuskler…. fick jag lov att köra mina tio reps, tre set, med fem klapp på tå på KNÄ istället. Utan de fem klapparna.
Happ. Då var den självbilden borta. (ljudet av krossat glas)
sofiaR, hon som var väldigt glad i sitt ego.
SEPARATIONSÅNGESTEN ÄR TOTAL