Flyg

Det bästa med att flyga själv är att sitta, lite slirig, och titta på den enorma kön som slingrar sig till gaten. Jag skiter nog i vem jag hamnar bredvid eftersom ja gkommer sova hela vägen till Sardinien.

Sitter och läser Quetzala samtidigt som jag tjuvkikar på två fjortisar och en anorektiker i vänthallen. Tänker typ att jag också skall bli plastic fantastic men sen börjar jag tänka på pringles och inser att det är kört för mig.

Ser några jämnintelligenta med mig som insett att det är mer värt att mysa i fåtöljerna under de tacky kristallkronorna med en god bok istället för att knuffas med 500000 barnfamiljer. Titta på mig då, köare, ja jag tycker att ni är lite dumma

Ciao SO

Den underbaraste tiden

Som Axel sa igår, Göteborg är som bäst i Juni. Det finns ingen stad som är bättre just nu. Var man än hamnar så är det fyllt med fest, bra musik, gött häng och god mat!
GÖTEBORG

Igår var vi på picknickfestivalen och firade nationaldagen tillsammans med Navid Modiri som sjöng om kärlek och politik.

SO

Svar på alla frågor

När jag var ung (yngre…) kunde jag spendera så många timmar framför the Sims 3 att jag tillslut försökte fuska i den vanliga världen. Men hur många gånger jag än tänkte ”boolprop testingcheatsenbled true” och ”motherlode” lyckades jag aldrig dra upp humörmätaren, få vissa personer att älska mig eller fylla mitt konto med en förmögenhet. Jag började tvivla på om det fanns några enkla genvägar i livet.

Som vanligt på natten tar man upp Quetzalas blogg som nu var öppen för frågor. Kunde inte låta bli att fråga.

SO

Värd tre av dina minuter

Let me tell you a story

Jag ska berätta för er om någonting som stör mig något så EVINNERLIGT mycket, som har uppkommit nu på det senaste i de sociala medierna.

Vad är nu då detta som stör denna annars så stabila person jag faktiskt är? (vän av ordning protesterar nog nu lite på detta påståendet men jag fortsätter min text i hopp om att vän av ordning ska försöka släppa detta felsteg, som jag inte tänker rätta)

Jo detta ordet..

Kvalitétstid.

Det är överallt? Alla har ”kvalitétstid” med sin mamma, sin pappa, sin bror, sin kompis, sin chef, sin älskarinna, sitt husdjur, sin mördare. HELVETE VAD ALLA HAR KVALITÉTSTID HELA JÄVLA TIDEN?!?!?! Vad var det innan vi hade det här ordet? Bara tid? HUR är någonting så simpelt som att du sitter bredvid din farsa och äter en macka på ett nedgånget fik intressant för oss på facebook/twitter/instagram???

Svaret är enkelt: Det är det inte.

Men väljer du att kalla det kvalitétstid, uppgraderas denna futtiga stund till någonting du kan lägga upp på *eget val av socialt medie* för att bekräfta för andra att 1) du har ett liv 2) din pappa är så hipp så du kan posta honom på *ännu ett till val av socialt medie* och därför görs din stund med honom legit (och inte längre lite töntig om man jämför med att hänga med kompisgänget (som du självklart har) på en cool bar) för att kunna claima att du minsann ändå är spännande som person 3) du existerar!

COGITO ERGO SUM! I think, therefore I am. Descartes. Eller dagens uppdaterade version av denna filosofs kända citat: I post stuff on social medias, therefore I am.

Jag blir så jävla trött på dessa ord som plötsligt äger mitt news feed/timeline/ vafansomhelstväljsjälvamennifattargrejen. Jag spyr galla på dessa ord som alla måste använda för om man bara umgås nu för tiden är det ju inte tillräckligt coolt? Utan det måste vara kvalitétstid. Som för att visa för alla hur stressad och busy busy man är som person och därför när man väl tar sig tiden för sina medmänniskor är det ”kvalitétstid”.

Bitch please. 

/SR

Peace & Love, Vila i frid

Etiketter

2013, biljetter, festival, festivalsommar, glenn, glenncamp, inställt, minnen, peace and love, pengar tillbaka, way out west

Peace and Love inställt. Kom som en rejäl chock för mig när jag lyckligt ovetandes loggade in på facebook. Som ett smack in the face lite. Men å andra sidan står inte P&L mig speciellt varmt om hjärtat. Lite för stort, lite för kommersiellt, lite för dräggigt, lite för dåliga erfarenheter. Amen ni fattar, lite för helt enkelt. 

Men naturligtvis är det TRÅKIGT. En jätte i festivalsommarens Sverige som dör, som varje festival på senaste som fallit hårt på grund av för lite vinst. 

Jag tycker det är lite komiskt när Way Out West går ut med officiell status (också på Facebook) att de ”..beklagar djupt att både Siesta och nu Peace & Love inte blir av i år.”. Men några stycken ner fortsätter sin status med en förklaring att för dem går det minsann jättebra och de kommer minsann betala tillbaka biljetterna till sina besökare om de någon gång i framtiden inte skulle ha de pengar de behöver för att fortsätta, för att ”Det är en trygghet och garanti vi kan ge er.”. Komiskt varför? För att Peace & Love inte ännu gått ut med någon information huruvida de som redan köpt biljetter kommer få tillbaka sina pengar eller inte. Way Out Wests beklagande status gick från ödmjuk till skryt. KUL tyckte jag! Inte lika roligt för P&L, som ju faktiskt med dunder och schablam faktiskt genomfört 14 stycken festivaler. Rätt coolt ändå. 

Men vi kommer ju alltid ha våra minnen… från sommaren 2011 och vi hade tagit studenten och vi tänkte se aaaaalla artister men man satt mest vid tälten (eller vid någon flod) och drack vin/öl istället.

Fina minnen <3 vilket påminner mig om att vi fortfarande inte haft en officiell Glenncamp-återträff.

SR

Hatar/älskar nätter

Hatkärlek. Tankar. Aktivitet. Musik
Ibland så känns nätterna för fina och overkliga för att slänga bort.

hmusik: Over The Ocean

SO

för att hålla den hära bloggen levande dårå

Etiketter

Asså mitt liv är så jävla spännande, sitter och ryser av välbehag

IDAG HAR JAG:

• Anmält mig till en kurs i nåt slags juridik med nåt slags genusvetenskaplig inriktning
• Såg att jag fick VG på tentan jag skrev för att få mina jävla 30 hp. Blev jätteglad. Det var 6 A4or med rent bullshit som jag inte vet hur jag ens fick ur mig? Trots detta högsta betyg. Well hello, jag är inte den som protesterar.
• Tränade med Adam. När jag tränar själv brukar jag… discogymma lite. Chilla. Imorgon vaknar jag väl med träningsvärken från helvetet, tack Adam. Kul att jag bestämt träningsträff med den mannen imorgon också. (Fan ta mig och min hjärna)
• Lagade kycklinggryta med smak av vitlök, örter, vitlök och vitlök. Kunde även förnimma en viss smak av kyckling också, men det var nog bara inbillning.

 

Happ. Så var det med det. 

• JUSTE! HAR DUSCHAT OCKSÅ! TVÅ GÅNGER!

Hejrårå.
SR

SO goes modebloggare

Sommarfavvisar!
Klänning HM, hår-scarf weekday, bikini Monki, brillor Ray Ban

Den 24 maj och fredag.

Etiketter

Jag vet att jag är 20 år och vid det här laget borde veta hur jag ska dricka ansvarsfullt men det är svårt okej?

Alltså. Löning. Känslan av att man är OÖVERVINNERLIG. Och känslan dagen efter när man får som ett slag på käften bekräftelsen man nog visste skulle komma på att man… 

… med största sannolikhet inte är det. Och känslan från den döende fyllan som flyr kroppen är ett faktum, som gör fööööör jäääääävligt ont i huvudet.

UPDATE: jämför denna bild med bilden under, alltså, jag skrattar ihjäl mig. En med ett intellekt hade ju utan stora problem kunnat beräkna när jag mådde… bättre……..

 

Springa

Etiketter

winter is coming

Jag bor, som några av er kanske vet och somliga andra kanske inte vet, på ena sidan Änggårdsbergen. Vilket är ett jävligt fantastiskt läge om man gillar att börja sina löpturer (där kan man ju sätta punkt, för vissa kanske inte ens gillar att påbörja sin löptur) med väldigt, väldigt, väldigt mycket uppför. Och lera på det. 

Jag som inte är så förtjust i uppförsbackar eftersom det känns som att gravitationen jobbar väldigt, väldigt, väldigt hårt mot mig och allting går tämligen mycket långsammare än riktningar man kan jämföra med (typ neråt, eller platt). 

Jag vet inte vart jag ville ta mig med detta inlägget, känns som att det börjar gå utför, men väldigt långsamt (för att det känns som att bloggen är en uppförsbacke, en brant sån). Aja. Jag har i alla fall sprungit 40 minuter. Därmed har jag gjort mitt bidrag till träningshetsen och #fitinspo. Är nöjd med min insats. Återkommer.

Rosa.

 

Nattkultur

Twin Peaks

SO

Vi har varit på museum!

Klockan 14:00 prickish träffades Olsson Ado och jag på Victors Kaffe för en snabb cortado innan vi spatserade mot Stadsmuséet. Victors Kaffe har haft ett reportage i GP, häromveckan. Det var lika mysigt och litet och enkelt som jag hade tänkt mig. Perf helt enkelt. Sen tycker jag man hade kunnat ha lite godare fika till, men man kan tycka som man vill! Ado fick foccacia med marmelad så han var glad. 

Vi är romer var en helt okej utställning. Det var väldigt mycket text och väldigt informativt. Tanken bakom, att ha så mycket information, ren fakta och underlag är en bra tanke från början men jag kan nog tycka att det blev lite fööör mycket. Lite huvudvärksmycket information att ta in när det inte fanns något syre i lokalen (AC någon? Nä okej…). Det var mycket intervjuer med romer också, deras tankar och berättelser och historier om sina liv och sina familjer, både porträtt i text, men även film. Det hade tagit ett bra tag att gå igenom hela utställningen som är ett ambitiöst bidrag till att utbilda om romer och deras ursprung, men det kanske blev lite ytligt. Jag hade önskat en djupare analys och inte bara ett pedagogiskt grundunderlag… Typ. Aja! KUL MED MUSEUM I ALLA FALL. Känner mig genast smartare och mer bildad. Och det är ju alltid skoj.

SR 

Vi är romer.

Idag samlas kollektivet VintageASS på Stadsmuséet för att vara kulturella så det räcker och blir över. Utställningen ”Vi är romer” hålls där, ett tag framöver, och det är väl tänkt att vi ska gå runt där och titta och analysera och förstå. 

Ni kanske tvingas läsa om detta get together senare. Brace yourselves. Winter is coming.
 

SR

En roman om kärlek och Greys

Jag såg precis senaste avsnittet av Grey’s Anatomy. Hur länge jag har följt det undrar ni? Ja, sedan jag lärde mig att dricka öl, sedan jag lärde mig att jag inte för ett ögonblick klarar av att sitta i en kemi-sal och läsa om mol, sedan jag lärde mig den hårda vägen att man blir sjuk om man slutar träna, sedan jag lärde mig dricka kaffe utan grädde och choklad i. Sedan Espresso House blev mitt andra hem. Nu blev det ju väldigt nostalgiskt här. Men helt enkelt sedan första säsongen släpptes, typ 2008. 

Jag är helt rödgråten, ögonen är svullna och armarna är lite kletiga av tårar (eller snor, går inte riktigt att urskilja) som jag torkat bort under avsnittet. Här har vi karaktärer som inte längre är skådespelare för mig. De är mina vänner. Och de har varit mina vänner lika länge som de flesta av mina IRL-vänner har varit mina vänner. Alltså skulle man kunna säga att dessa personer är på samma nivå i vänskapszonen. De har följt mig nästan varje vecka. Ibland har jag suttit och smsat hysteriskt med Johanna Kurzwelly samtidigt och kommenterat varenda scen samtidigt som jag tittade på tv-skärmen. Det var den tiden jag fortfarande följde serien på onsdagar, på femman, klockan nio. Slaviskt. 

Okej. Sedan 2008, fram till 2013. Fem år tillsammans. Precis som i varje säsongsavslutning var det en som man trodde dog- MEN SOM ÖVERLEVDE, en som blev av med sitt förhållande, en som kom på att hen hade fel förhållande, en som man trodde höll på att dö men hen överlevde, och den man minst av allt trodde skulle dö. Den dog. Och till tonerna av känslomässig musik (som jag alltid klickar till en playlist efter avsnitten…) sprutar det ut tårar ur ögonen på mig och när Dennis ringer försöker jag att inte låta så sentimental över allting, han förstår ju inte riktigt hur viktigt det faktiskt är att BAILEY HAR TAGIT SIG TILLBAKA TILL OPERATIONSSALEN!!! Han förstår inte riktigt hur viktigt det är att KEPNER FATTAR ATT MAN ALLTID VÄLJER DEN MED VACKRAST ÖGON. Han förstår inte riktigt varför How to save a life med the Fray är så HIMLA BRA. För det är den ju. Men jag älskar honom ändå, trots dessa brister (I know). Det tycker jag är starkt. 

Vi hade 14månadersdag i förrgår. Dennis tycker det är fint att vi älskar varandra, och det tycker jag med. Lite bajsnödigt är det väl förstås också. Men då la han på. Jag antar att det var av respekt för att jag skulle få se vidare på när de räddar liv i Grey’s Anatomy. Det var snällt tycker jag. Bra att han förstår det i alla fall. 

Happ. Var så goda. Dagens roman om mitt fantastiska liv och mina makalöst fascinerande upplevelser.

 

Så fint ju.